Hej igen! Nu har jag varit hos min uppfödare igen och tränat min älskade hund. Dina är så fantastisk.
Hon har allt man kan önska sig. Nu är det matte som måste skärpa sig. Jag tycker att min träning med Dina går för sakta framåt. När jag tränar själv och med syrran och Mari så fungerar det relativt bra med den störningsträning vi lägger in. Åker vi till Kent och tränar så känns det som att starta på noll igen. Dina ser inte mig. Hon focuserar på allt annat. Jag går upp i varv och gnäller. Men jag har ändå tagit med mig två saker som är positiva efter denna dag. Dina har fått träna uppflogsträning och hon har suttit still när duvan flög ovanför hennes huvud. Det blev flera liknande tillfällen och jag tyckte hon skötte sig riktigt bra. Det andra är att det finns kanske ett litet hopp för mig ändå. Den andra Annki sa att hon varit lika gäll som mig förut men tränat och tränat för att bli en lugn förare. Andas in djupt ...koncentration och på utandningen säger man lugnt och viskande BRA. Jag går nu omkring och tränar på det här utan hund. Man är ganska svårlärd och trög. Det kanske har med åldern att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar