Jag och syrran var hos min uppfödare förra helgen. Jag inser att jag har låångt kvar innan man kan gå ut på jakt och känna sig trygg för att min yngling stannar för fågel i uppflog. För det första så måste jag ägna mer tid till bara Dina. Kylan och mörkret har gjort att jag inte varit ute så mkt som jag borde. Nu känns det bättre när våren och ljuset kommit. Jag känner ett sug av att vara ute och träna mitt yrväder. Dina är en helt annan hund än min gamla vorsteh. Hon har en otrolig motor som är svår att stoppa. Jag måste börja med att jobba upp kontakten och intresset för mig ist för allt som är så kul omkring. Hon har alltid varit bra på inkallning och att söka kontakt med mig när vi är ute. Där måste jag fortsätta. Hon är väldigt lyhörd och egentligen inte en svår hund, men jag har ändå misslyckats med att få henna att söka upp min uppmärksamhet på t.ex. promenader (att gå bredvid och söka min uppmärksamhet). Hon vill så mkt. Hon vill springa och springa, söka och söka, hoppa och fara i världens fart.
Hon har inga problem med vilket väder det verkar vara ute. Nu när det blåser storm ute så bekommer det inte Dina ett dugg. Isma vill inte ens gå ut med nosspetsen utanför dörren.
Jag och syrran tränade våra vilddjur idag. Hon har ett exemplar hon också som behöver stadgas upp.
Faktiskt så gick det förvånansvärt bra. Vi åkte på industriområdet och tränade stadga och lite apportering.
Dina var focuserad på mig iaf till 89 %. Hon förbröt sig inte någon gång utan gjorde som jag sa. Sitta, passivt med många olika störningar, Bollar fåglar(döda), bilar som kom och åkte. Hundar som gick förbi med sina mattar. Sen körde vi slalom runt våra hundar. Då fick de sitta relativt nära varandra. Vi provade också med inkallningsövningar då hundarna ska mötas och ej bry sig utan springa direkt till sinmatte, Ingen lek var tillåten. I morgon provar vi igen.
